Två månader, två begravningar…
Livet kan svänga snabbt. En liten uppdatering om livet.
Lördagen den 6 januari kl 01 somnade min pappa in för sista gången. Han var sjuk och hade ont, så det var inte oväntat, men ändå, så plötsligt. Döden är oåterkallelig. Den är slutet. Inga samtal kan mer hållas. Inga fikastunder kan inmundigas.
Det var en befrielse på ett sätt. Min mamma sa; Tack gode Gud, nu slipper han lida. VI höll med.
Begravning planerades och genomfördes. Det hela gick så bra nu en begravning kan gå. Ett sista farväl i ett kapell som byggts på mark som tillhört farfars, endast femtiotalet meter från den grå stuga där pappa föddes. Dessutom på mammas och pappas förlovningsdag, den 67:e, och på ett barnbarns födelsedag. The circle of life – livets cirkel.
Veckan efter på torsdagseftermiddagen får min pigga mamma stroke. Jag hastade upp på fredagen och hann träffa henne. Hon var klar och talför på fredagskvällen. Min bror o jag åkte hem till hunden med ett; – Hejdå, vi ses imorgon!
Istället somnar hon in, utan förvarning, utan smärta 01 på lördag 3 februari, nästan på minuten samma tid som pappa, men fyra veckor senare. Min bror och jag åker hem från sjukhuset, helt överrumplade. Mamma som var så pigg, under torsdagen hade hon hämtat beställda tårtor och lämnat till hemtjänsten som tack för god omvårdnad av pappa. Och lagat mat. Planerat för den sykurs som hon leder. Levande och planerande. Men Pappa som ropade mycket på henne från hans sjukbädd de sista åren, och fortsatte nog med det, och hon kunde kanske inte stå emot ropet.
Ännu en lördag då vi står inför en ny vecka då vi ska planera en ny begravning. Det hela känns overkligt. Vi pratar med vår bror i Kanada och planerar allt så att han ska kunna vara med.
I början kändes det mer som;
”Herre, vad är en människa, att du bryr dig om henne, ett människobarn för din omtanke? Människan är som en vindfläkt, hennes liv som en flyende skugga.” Psaltaren 144:3-4 NUB
Gud kändes nära men ändå en bra bit bort, det kändes tomt. det kan göra det ibland. Vårt liv är som en vindfläkt, vad spelar då allt för roll? I denna vers ser vi Guds syfte med oss.Han lägger märke till oss;
”När jag ser din himmel, dina fingrars verk, månen och stjärnorna, som du har satt där uppe, vad är då en människa, att du tänker på henne, en människoson, att du lägger märke till honom? Du gjorde honom lite lägre än Gud och krönte honom med härlighet och ära. Du satte honom att härska över allt du har skapat, du lade allt under hans fötter, får, oxar, vilda djur, himlens fåglar, havets fiskar och allt som vandrar på havets stigar. Herre, vår Herre, hur majestätiskt är inte ditt namn över hela jorden!” Psaltaren 8:4-10 NUB
Mamma var kreativ. Mamma sydde. Mamma bakade. Mamma vävde. Mamma målade. Mamma odlade. Mamma var generös. Mamma var omsorgsfull. Mamma var kreativ för Gud som skapade henne gjorde henne kreativ.
Livet hörni – Livet! Låt oss inte ta lätt på det. Idag lever vi. Låt oss göra skillnad för någon idag! Krama om någon. Ring det där samtalet du tänkt ringa. Var rädda om varandra.
Blessings// Kicki
